När du köper en fastighet i Sverige måste du registrera köpet hos Lantmäteriet genom att ansöka om lagfart. Lagfart är det officiella beviset på att du äger fastigheten, och kostnaden för lagfart är en avgift som betalas i samband med registreringen. Lagfartskostnaden är en viktig del av fastighetsaffären och påverkar slutpriset på köpet. För många är detta en kostnad som ofta glöms bort vid planering av bostadsköp, men det är nödvändigt att förstå både hur kostnaden beräknas och vilka regler som gäller.
Vad är lagfart?
Lagfart är en juridisk handling som visar vem som äger en fastighet eller tomträtt. När du köper en fastighet måste du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet för att ägarbytet ska bli officiellt och skyddat i fastighetsregistret. Utan lagfart har du ingen formell äganderätt, vilket kan innebära problem om det uppstår tvister om ägandet. Ansökan om lagfart är obligatorisk och innebär att du betalar en avgift, som ofta kallas lagfartskostnad, samt stämpelskatt på köpeskillingen. Lagfart och stämpelskatt är alltså nära kopplade, men lagfartskostnaden är själva registreringsavgiften.
Hur lagfartskostnaden beräknas
Lagfartskostnaden består i princip av två delar: stämpelskatt och avgift för själva registreringen hos Lantmäteriet. Stämpelskatten är procentuell och baseras på köpeskillingen eller taxeringsvärdet, beroende på vilket som är högre. För privatpersoner som köper en bostad är stämpelskatten fyra procent, medan juridiska personer, exempelvis företag, betalar åtta procent.
Utöver stämpelskatten tillkommer en fast avgift för lagfarten, som idag ligger på cirka 825 kronor. Denna avgift betalas för registreringen och är densamma oavsett fastighetens värde. För privatpersoner innebär detta att lagfartskostnaden alltid består av stämpelskatten plus den fasta registreringsavgiften. För företag och större fastigheter blir den totala kostnaden betydligt högre på grund av stämpelskatten på åtta procent.
Exempel på lagfartskostnad
Om du köper ett hus för två miljoner kronor som privatperson, blir stämpelskatten fyra procent av köpeskillingen, vilket är åttio tusen kronor. Till detta läggs registreringsavgiften på cirka 825 kronor. Den totala lagfartskostnaden blir alltså 80 825 kronor. Om samma fastighet köps av ett företag blir stämpelskatten åtta procent, alltså 160 000 kronor, plus samma registreringsavgift, vilket ger totalt 160 825 kronor.
För bostadsrätter används taxeringsvärdet som grund för stämpelskatt och registreringsavgift om köpeskillingen är lägre än taxeringsvärdet. Detta säkerställer att staten får en miniminivå på avgiften, även om köpesumman är låg.
Vem betalar lagfartskostnaden?
Det är köparen som alltid betalar lagfartskostnaden, oavsett om fastigheten köps av en privatperson eller ett företag. Säljaren ansvarar inte för att registrera lagfart eller betala stämpelskatt. Därför är det viktigt att räkna med dessa kostnader i budgeten när du planerar att köpa en fastighet. I praktiken sker betalningen ofta i samband med köpehandlingarna, och Lantmäteriet kräver att stämpelskatten och registreringsavgiften betalas innan lagfarten registreras.
Betalning och registrering
För att lagfarten ska registreras måste köparen fylla i en ansökan och skicka in den till Lantmäteriet tillsammans med köpehandlingar och bevis på att stämpelskatten är betald. Lagfartskostnaden kan betalas via banköverföring eller med autogiro om Lantmäteriet erbjuder det. När allt är klart registreras lagfarten, och köparen får ett intyg som visar att äganderätten är officiell. Denna handling är viktig för framtida försäljningar, pantsättningar eller juridiska tvister om fastigheten.
Undantag och särskilda regler
Det finns vissa situationer där lagfartskostnaden kan påverkas eller reduceras. Om fastigheten köps av en närstående, till exempel mellan makar eller föräldrar och barn, kan stämpelskatten i vissa fall minskas eller undantas, men avgiften för registrering kvarstår. För arv och gåvor gäller särskilda regler som kan påverka stämpelskatten.
Vid förvärv av tomträtter gäller också särskilda regler, och ofta används taxeringsvärdet som grund för beräkning av stämpelskatt. Lantmäteriet har alltid aktuell information om dessa regler och vilka dokument som krävs för olika typer av förvärv.
Ekonomiska effekter av lagfartskostnaden
Lagfartskostnaden påverkar det totala priset på fastighetsaffären och bör alltid räknas med vid budgetering. För privatpersoner innebär fyra procent av köpeskillingen ofta tiotusentals kronor i extra kostnad, och för företag kan det handla om hundratusentals kronor. Eftersom lagfartskostnaden är direkt kopplad till fastighetens värde påverkar den beslutet om vilken fastighet som är realistisk att köpa. Det är därför viktigt att ha en klar bild av kostnaden redan innan man skriver kontrakt.
Tips för att hantera kostnaden
För att undvika överraskningar är det bra att räkna ut lagfartskostnaden i förväg. Du kan använda Lantmäteriets verktyg för beräkning av stämpelskatt och registreringsavgift eller konsultera en mäklare som kan ge råd om total kostnad. I vissa fall kan det vara klokt att spara en extra summa för att täcka lagfartskostnaden, särskilt om köpet sker med ett lån där belåningsgraden redan är hög.
Det är också viktigt att planera betalningen så att den kan ske direkt vid registrering, annars riskerar du förseningar i registreringen av lagfarten. En tydlig budget och tidig planering minskar stress och ger trygghet under fastighetsaffären.
Sammanfattning
Lagfartskostnaden i Sverige är en obligatorisk avgift vid köp av fastighet. Den består av stämpelskatt och en fast registreringsavgift. Stämpelskatten är fyra procent för privatpersoner och åtta procent för företag och beräknas på köpeskillingen eller taxeringsvärdet, medan registreringsavgiften är fast och ligger på cirka 825 kronor. Kostnaden betalas av köparen och är nödvändig för att registrera ägarbytet officiellt hos Lantmäteriet. Att förstå och räkna med lagfartskostnaden är avgörande för att kunna planera ekonomin vid köp av bostad eller fastighet och för att säkerställa att äganderätten blir juridiskt giltig.
